Utbytesstudent i USA 2012-2013: juli 2013

Hallojsan!! Här har man inte skrivit på ett tag. Livet är liksom slut. Sorligt sorgligt. SKOJA. Men bloggens syfte blir ju inte riktigt densamma nu när jag är hemma. Det var ju liksom min USAblogg. Så att alla kunde få veta vad jag gjorde och hur jag mådde där borta. Så vad händer nu med denna blogg????? Alltså jag ska inte ljuga. Jag har storslagna planer och planerar inte att stanna kvar i Sverige i hela mitt liv (höhö... kanske kommer till Norge som längst om jag har tur). Då kanske man vill blogga igen. Men ska jag blogga nu?? Vad tycker mina godtrogna (som mest typ 100, just nu typ 15 höhö) läsare???

Tycker det är trevligt att skriva här lite då och då, speciellt att lägga upp foton. Vet att mina amerikanska familj tyckte om att kolla in här så om ni läser kan ni väl berätta. Kanske jag kan skriva på engelska!!

Jag har idag kommit hem från Vassemåla där jag var med pappa, Helena, Emma, Gerda och Minna. Badat en massa, sprungit, gjort film, fotat, relaxat! Jag och Gerda sprang hela TRE gånger!! Ena gången var det typ 9 km!! Vi var tvungna att fråga om hjälp... jag hittar inget vidare där i Småland. Alltså vi var rätt duktiga för det var suuuuupervarmt i solen!

Har levt loppan här i Sverige alltså. Hängt med gamla fina vänner och sånt. Men som körskolan sa; din körbok kommer nu bli din bästa vän. Har hängt med den en del! Imorgon drar jag till Spanien med familjen, boken hänger med där ;) Fast föredrar att hänga med kompisar framför att plugga teorin haha...

I hadn't put this photo in into my laptop until now. I miss you guys!!

Bastille – Pompeii <--- Alltså denna låt
IM HOME!!! Helt crazy alltså. Eller, hemma är väl både i Kalifornien och Sverige. Så i ett av mina hem ;)

Flygresan hem var väldigt jobbig. På söndags sa vi hejdå till värdfamiljerna efter en picnic. Vi utbytisar i vårt område gick och bowla, åt och sedan gjorde vi lite snack. Typ vad vi såg framemot hemma, hela mellan och syd Europa såg framemot att dricka haha... Vid 8 åkte vi buss till Fresno för att hämta fler AFSare. Vi fick inte vara framme tidigare än en viss tid i LA så stannade på mackar och sånt flera gånger. Jag och Masha var mest vakna av alla, vi tog kort på folk som sov och gjorde vines haha. Riktigt kul!! Sov en sådär 2h tillslut :) Vid 5 var vi framme i LA på hotellet, alla satt i ett stort rum så träffade svenskorna. Gruppen från vårt område höll ihop hela dan, vi fick frulle och lunch och jag lärde mig lite italienska hehe. Åkte sedan till flygplatsen trött som tusan. Skulle flyga helt ensam. INTE KUL. Allt gick super ett tag där, hade väl nån pound övervikt men det gick braaaaa. Hade tydligen en brödkniv i min ryggsäck vid säkerhetskontrollen, klar från allt bakande haha. Så pinsamt. Aja. Gick på flyget supersent, väl på flyget var de 1,5 h sena. Jag hade 1h15min att byta i SF och flygvärdinnorna sa att jag och någon annan skulle gå av och försöka åka med ett plan från LA istället, bättre chans att komma hem. HAHA. Gick till kundtjänsten och jovisst. Fast näe. Ekonomiplatser var fulla för kvällen, bara lite dyrarere platser kvar, imorrn var alla plan till Skandinavian fulla och de kunde inte fixa hotell för det var pga av "trafikproblem". Var helt slut efter noll sömn, hade runt 15% batteri på svenska mobilen så stod där vid disken och bara grät och var jätteupprörd. Tillslut ringde the lady i disken där till flygbolaget som körde på kvällen och jag fick en biljett ändå. Klockan var då 5, planet gick 7 på en HELT ANNAN terminal. Fick springa, annars var jag fast. Sprang som tusan, från inrikesterminal till utrikes. Säkert 4km, hade löparskor så det var ju bra haha. Tung ryggsäck och så. Kom fram och fortfarande helt sjuk stressad så de hjälpte mig där, kom igenom säkerhetskontrollen igen då och slappnade inte av förrens jag var med gaten. Masha, Miriam och italienarna åkte med det planet, och när jag kom fram kramade jag om alla och typ var helt slut. Värsta dagen på hela utbytesåret haha. På flyget sov jag bara, såg inte en enda film. Satt bredvid en tysk familj som jag pratade med halva vägen. I Frankfurt bytte jag flyg (skulle kommit till Köpenhamn men nerå) och träffade en massa svenskar. Såg en massa EFare påväg hem från språkresa, trodde det var norskor först haha. På bussen ut till flyget kände jag redan av svenskheten, folk flyttade ut och ställde väskorna på säten för att inte sitta bredvid folk. På flyget satt jag bredvid några amerikanare från Buffalo, NY som jag började prata med direkt haha. På Arlanda var jag så otålig... fick vänta tusen år på bagage, var på villovägare vilket inte var så förvånande. Så kom ut med endast ryggsäck till familjen! :)

Pappa, mamma, Emma, Lydia och Vincent var där!! Blev så himla glad över att se dom. Svensk flagga och ballonger. Hundarna väntade i bilen. Hemma, mormor och Sven var där och sen Johan och Filip. Pappa åkte kommunalt hem från Arlanda men kom dit sedan med Helena. Vi firade att jag var hemma och åt sån där god mat som jag saknat, speciella kycklingspett och kanelbullar!!!! Emma bakade trots att hon inte gillar det. Tyckte det var superskönt att alla var där!! Liksom med skiljda föräldrar händer det ju sällan ;) Så det var en toppenkväll!:)

Vad har jag gjort sedan jag kom hem? Varit jetlaggad, gått ut med hundarna vid 5 på morgonen... haha. Fick packningen rätt sent, packat upp. Träffat folk över fikor och luncher. Seglat. Konsert. Åkt buss och tunnelbana. Varit ute i skärgården. Hängt med familjen. Och framförallt, kört! Vill verkligen ha det där körtkortet och många vänner jobbar just nu så jag passar på att satsa på körkort!! Har uppkörning bokat och har gjort riskutbildning och allt :) Så det mesta som pågår just nu är körtkort. Kör nästan varje dag, och pluggar teori de andra. Försöker springa en del, men livet känns så annorlunda och mer stressigt här ändå. Så hinner inte riktigt med! Men nästan :) Snart ska vi till Vassemåla med Gerda och Minna, är supertaggad!!! Sen ska vi till Spanien lite, så har en massa att se framemot!

Det känns grymt konstigt att vara hemma! Svenskan är helt okej, det känns mer normalt att prata svenska nu än de först dagarna. Men ahr gjort misstag som typ varsågod=du är välkommen (you're welcome) eller "vi åt på ditt hus, kan jag äta på ditt hus" (can I eat at your house). Drömmer fortfarande på engelska och engelskan känns fortfarande normal att läsa. Så det är skönt! Att vara tillbaka är annars konstigt, allt är nästan som förut. Visst folk har förändrats. Men det har jag med. Är inte riktigt inne i allt här på långa vägar, träffar alla fina gamla vänner men känner mig inte som en del av allt det gamla. Men det är rätt okej, allt blir nog skönare snart och dessutom kör jag på stenhårt med körkort. Känner mig mycket självständigare än vad jag gjort tidigare och har börjat ta vuxenbeslut nu när jag är 18... gick till banken och allt!!

Varje dag blir jag irriterad på vissa saker här, typ hur stela alla är eller att bussarna går så knäppa tider etc. Påminner mig själv om att det fanns suuuupermycket saker jag tyckte var lite småjobbiga i USA som att det inte ens finns bussar att ta inte till centrum ;) Så det hjälper :)